Allsvenskan närmar sig. Många tippar, gissar och tror. Men hur mycket vågar man hoppas på?
Livet i exil får mig ibland att tänka på andra fans. Hur förhåller de sig till förhoppningarna? Spår Gefle i kaffesump? Har Malmö kontrollerat om himlen är himmelsblå? Tror Halmstad på gyllene tider? Själv har jag talat med en exilsnok som har en vision. Han kallar den för "vision 13-13".
■ ■ ■
Hej, Hasse! Vad är denna vision 13-13? Är det en uppenbarelse eller ett realistiskt mål? Vill du beskriva?
– Det är rätt och slätt ett önsketänkande om ett trettonde SM-guld 2013 som grundar sig i den fullständiga hybris som fjolårets återupprättelse efter ett decennium av ångest och motgångar fört med sig. Förnedringen av Bodens Bandyklubb och Friska Viljor, balanserandet på randen av en katastrof 2009 som endast vår favoritlastbilschaffis på Island kunde reda ut, allt detta är nu höljt i dunkel och har förmodligen aldrig ens hänt, eller? Låt oss för en stund totalt, oreserverat och osvenskt bejaka all ackumulerad överskattning av vårt hjärtas lag. Tro mig, Janne Andersson kommer inte för den skull kasta jantelagsoket överbord, och journalistkåren kommer inte pressa laget med nya orimliga segerförväntningar.
Så vad talar för att 2013 blir året då IFK Norrköping tar sitt trettonde SM-guld?
– Enkelt! Ren och skär matematik! Om vi plottar IFK:s placering de senaste fyra säsongerna, 27:e, 18:e, 13:e respektive 5:e, så får vi en trendlinje som lutar mot en placering 2013 som till och med är högre än första plats!
Hasse visar upp en statistisk figur. Jag imponeras över empirin och slutsatsen. Högre än första plats! Otroligt! Kan det stämma? Jo, Hasse verkar ha räknat rätt. Lätt chockad undrar jag om inte talet 13 är ett oturstal. Och 13-13 känns dubbelt upp, menar jag.
Ordet triskaidekafobi dök upp i mitt huvud. Kan IFK drabbas av triskaidekafobi, alltså en skräck för siffran 13? Hasse verkade ta frågan med ro.
– Även om vi en längre tid stagnerat på tolv guld så är trots allt risken för triskaidekafobi klart överskattad. NASA:s Apolloprogram kanske, men vårt lag står för starkt för att skälva av vidskepligheter.
Jag tänker att allt låter så självklart. Men jag har svårt att släppa numerologins oräkneliga katakomber. Supporterskap har alltid ett visst mått av vidskeplighet. Jag försöker förgäves att hitta ett motargument. Jag undrar hur stor risken är för att vi istället hamnar på trettonde plats.
– Det finns en obehaglig koppling för några lag som på senare tid hamnat på trettonde plats eller sämre efter ett år med en femteplacering. Sannolikheten att dagens lagmoralstarka IFK ska drabbas av detta bör rimligtvis vara låg – i varje fall inte högre än 13 %.
Det verkar rimligt! Onekligen har vi ett starkt lag. Men så var det där med 13 igen. Det var ju vision 13-13, liksom. Det slår mig att nummer 13 är Nikola Tkalcic. Kommer han att ha en avgörande roll?
– Det kan vi verkligen hoppas! Visionen får åtminstone innefatta att spelare 13 blir fullt rehabiliterad 2013 och återigen ett kraftfullt tillskott i laget.
En ren supporterfråga, avslutningsvis: När vi tagit vårt trettonde SM-guld måste vi skriva om en känd ramsa. Är det värt det?
– Mycket bra fråga! "Tolv SM-guld har Peking"-ramsan är förmodligen landets bästa fotbollsramsa och att byta tolv mot tretton rakt av blir inte helt lyckat. Men det fina med vision 13-13 är att det fortfarande finns tid att tillsätta en arbetsgrupp som kan fokusera på uppgiften. De har fram till oktober på sig att komma fram med en uppdaterad ramsa som kanske till och med kan vara framtidssäker, dvs fjorton, femton etc.
Sedan tackade jag för intervjun. Skrockfullheten är som bortblåst. Framtiden ser ljus ut. Det är Snokas år i år! Men vänta lite ... Snoken är en orm. Och Snoka är Peking. Ormen och Peking! Enligt det kinesiska horoskopet är det faktiskt ormens år i år!
Äsch, jag tror på Hasses vision.
■ ■ ■
Hej, Hasse! Vad är denna vision 13-13? Är det en uppenbarelse eller ett realistiskt mål? Vill du beskriva?
– Det är rätt och slätt ett önsketänkande om ett trettonde SM-guld 2013 som grundar sig i den fullständiga hybris som fjolårets återupprättelse efter ett decennium av ångest och motgångar fört med sig. Förnedringen av Bodens Bandyklubb och Friska Viljor, balanserandet på randen av en katastrof 2009 som endast vår favoritlastbilschaffis på Island kunde reda ut, allt detta är nu höljt i dunkel och har förmodligen aldrig ens hänt, eller? Låt oss för en stund totalt, oreserverat och osvenskt bejaka all ackumulerad överskattning av vårt hjärtas lag. Tro mig, Janne Andersson kommer inte för den skull kasta jantelagsoket överbord, och journalistkåren kommer inte pressa laget med nya orimliga segerförväntningar.
– Enkelt! Ren och skär matematik! Om vi plottar IFK:s placering de senaste fyra säsongerna, 27:e, 18:e, 13:e respektive 5:e, så får vi en trendlinje som lutar mot en placering 2013 som till och med är högre än första plats!
Hasse visar upp en statistisk figur. Jag imponeras över empirin och slutsatsen. Högre än första plats! Otroligt! Kan det stämma? Jo, Hasse verkar ha räknat rätt. Lätt chockad undrar jag om inte talet 13 är ett oturstal. Och 13-13 känns dubbelt upp, menar jag.
Ordet triskaidekafobi dök upp i mitt huvud. Kan IFK drabbas av triskaidekafobi, alltså en skräck för siffran 13? Hasse verkade ta frågan med ro.
– Även om vi en längre tid stagnerat på tolv guld så är trots allt risken för triskaidekafobi klart överskattad. NASA:s Apolloprogram kanske, men vårt lag står för starkt för att skälva av vidskepligheter.
Jag tänker att allt låter så självklart. Men jag har svårt att släppa numerologins oräkneliga katakomber. Supporterskap har alltid ett visst mått av vidskeplighet. Jag försöker förgäves att hitta ett motargument. Jag undrar hur stor risken är för att vi istället hamnar på trettonde plats.
– Det finns en obehaglig koppling för några lag som på senare tid hamnat på trettonde plats eller sämre efter ett år med en femteplacering. Sannolikheten att dagens lagmoralstarka IFK ska drabbas av detta bör rimligtvis vara låg – i varje fall inte högre än 13 %.
Det verkar rimligt! Onekligen har vi ett starkt lag. Men så var det där med 13 igen. Det var ju vision 13-13, liksom. Det slår mig att nummer 13 är Nikola Tkalcic. Kommer han att ha en avgörande roll?
– Det kan vi verkligen hoppas! Visionen får åtminstone innefatta att spelare 13 blir fullt rehabiliterad 2013 och återigen ett kraftfullt tillskott i laget.
En ren supporterfråga, avslutningsvis: När vi tagit vårt trettonde SM-guld måste vi skriva om en känd ramsa. Är det värt det?
– Mycket bra fråga! "Tolv SM-guld har Peking"-ramsan är förmodligen landets bästa fotbollsramsa och att byta tolv mot tretton rakt av blir inte helt lyckat. Men det fina med vision 13-13 är att det fortfarande finns tid att tillsätta en arbetsgrupp som kan fokusera på uppgiften. De har fram till oktober på sig att komma fram med en uppdaterad ramsa som kanske till och med kan vara framtidssäker, dvs fjorton, femton etc.
Sedan tackade jag för intervjun. Skrockfullheten är som bortblåst. Framtiden ser ljus ut. Det är Snokas år i år! Men vänta lite ... Snoken är en orm. Och Snoka är Peking. Ormen och Peking! Enligt det kinesiska horoskopet är det faktiskt ormens år i år!
Äsch, jag tror på Hasses vision.