Djurgården var en munsbit på Tele2 Arena. Imorgon är det match i Stockholmsområdet igen!
Med tre matcher kvar att spela finns det fortfarande goda
chanser att avancera i tabellen. Strax ovanför oss ligger exempelvis Djurgården,
som vi väl mer än gärna vill ha bakom oss.
Uppladdning sker på vår pub, O’Learys i Gamla stan. Kom och
ta en öl innan det blir dags att röra sig mot Friends Arena! Från 17.00 och en
knapp timme framåt samlas vi som vill ladda upp med likasinnade.
Heja Snoka!
Årets resa till Norrköping!
För andra året i rad anordnar vi en bussresa! I år åker vi ner till Norrköping för att se klassikermötet mellan IFK och MFF, söndagen den 22 september.
Och vi hoppas förstås att denna resa blir lika minnesvärd som förra årets resa! Precis som då kommer vi att hälsas välkomna på Parken av IFK och av någon gästande IFK-bekanting. (Förra året var det Viktor Rönneklev och Niclas Kindvall!) Dessutom ryktas det om en obligatorisk korv innan själva matchen sparkar igång.
Intresserad? Medlemspriset för resan är 250 kronor, inklusive matchbiljett och ett gott sällskap. (Om du inte är medlem kan du lösa medlemskap på samma gång. Priset blir då 400 kronor.)
Gör så här: Sätt in beloppet på bankgirokonto 5379-1802. Skriv namn och medlemsnummer i meddelandefältet. Skicka därefter ett mejl till stockholm(at)exilsnokarna.se för att få en bekräftelse på din inbetalning. Avresan sker 14.00 från en gate på Cityterminalen.
Betala senast 20/9, men gärna så snabbt som möjligt, då bussen har ett begränsat antal platser. Först till kvarn gäller. Det här vill du inte missa!
Heja Snoka!
PS. Kolla gärna in bilderna från förra årets resa på vår Facebook-sida.
Förra årets bussresa |
Intresserad? Medlemspriset för resan är 250 kronor, inklusive matchbiljett och ett gott sällskap. (Om du inte är medlem kan du lösa medlemskap på samma gång. Priset blir då 400 kronor.)
Gör så här: Sätt in beloppet på bankgirokonto 5379-1802. Skriv namn och medlemsnummer i meddelandefältet. Skicka därefter ett mejl till stockholm(at)exilsnokarna.se för att få en bekräftelse på din inbetalning. Avresan sker 14.00 från en gate på Cityterminalen.
Betala senast 20/9, men gärna så snabbt som möjligt, då bussen har ett begränsat antal platser. Först till kvarn gäller. Det här vill du inte missa!
Heja Snoka!
PS. Kolla gärna in bilderna från förra årets resa på vår Facebook-sida.
Från Östermalm till Söderort
Jag slår upp historieboken. Djurgården har inte alltid spelat på Östermalm, men nästan. Undantaget är Tranebergs IP, som låg i Västerort. Enligt Wikipedia var den sista matchen på "Tranan" en match mot Skärblacka IF. Året var 1935 och Djurgården hade lirat där i ett kvarts sekel. Min bok säger dock att många matcher spelades på Stadion som stod klar till OS-året 1912. Åren 1912 till 1936 var det för övrigt AIK som spelade på Stadion, något som förstås inte nämns i reklamen.
Innan Stadion kom till fanns det en fotbollsplan på samma plats. Platsen hette Idrottsparken, och det var den första moderna idrottsanläggningen i Stockholm. Där spelade både Djurgården och AIK matcher i början på 1900-talet. Och om vi även räknar Svea Lifgardets idrottsplats, där de nyss nämnda lagen spelade mot varandra för första gången, kan vi konstatera att laget definitivt har sin historiska hemvist på Östermalm.
"Djurgår'ns nya hem heter Tele2 Arena. Var med från början när nya DIF-legender skapas", fortsätter reklamfilmen. Vad arenan i Söderort kommer att heta i folkmun återstår att se. De grönvita fansen, som bara flyttar inom samma kvarter, vill förstås kalla den för "Nya Söderstadion". Det är säkert inte bara för att retas med djurgårdarna – känslor knyts ju till platser.
På Ringvägen på Söder, där det är lika intensivt grönvitt som det är blårandigt på Valhallavägen på Östermalm, har reklamvimplarna blivit nedslitna av några meningsmotståndare. Dessa vimplar är, talande nog, de som är närmast nybygget. I övriga delar av stan verkar de orörda. Det går inte att undgå att något mycket speciellt händer på söndag.
Att hela stan är full av dessa vimplar med IFK-märket är förstås vackert, precis som det är vackert att vi får stå för motståndet denna historiska match. I framtidens historiebok vill jag läsa om en IFK-seger på Tele2 Arena. Heja Snoka!
Samling: DIF–IFK Norrköping
Hela stan flaggar för IFK. En stormatch närmar sig!
Naturligtvis är den här matchen något alldeles extra. Vad vore vackrare än en historisk premiärseger på Djurgårdens nybyggda arena?
Tanken är att vi samlas för uppladdning på vår lokala hemmaplan i Gamla stan, där medlemmar – som vanligt – kan ta något att äta eller dricka till rabatterat pris. Därefter gör vi en tunnelbaneresa från vår neutrala ö till stans södra delar.
Väl framme på Tele2 Arena ansluter vi till Peking Fanz på bortaläktaren, där vi står samlade under vår kungligt snokprydda fana. Tillsammans med ett digert antal busslaster med supportrar från Norrköping hoppas vi att göra ett snyggt och storslaget intryck.
Vi samlas alltså på O'Learys i Gamla stan. Från klockan 15.00 och en dryg timme framåt snackar vi om matchen och förbereder stordåd.
Biljetter till nyss nämnda läktare bör köpas i förväg på Ticnet. Det går också bra att köpa biljetter på IFK Norrköpings kansli, om man nu skulle ha vägarna förbi Norrköping i dessa semestertider.
Det är vi som är Norrköping – i Stockholm!
Naturligtvis är den här matchen något alldeles extra. Vad vore vackrare än en historisk premiärseger på Djurgårdens nybyggda arena?
Tanken är att vi samlas för uppladdning på vår lokala hemmaplan i Gamla stan, där medlemmar – som vanligt – kan ta något att äta eller dricka till rabatterat pris. Därefter gör vi en tunnelbaneresa från vår neutrala ö till stans södra delar.
Väl framme på Tele2 Arena ansluter vi till Peking Fanz på bortaläktaren, där vi står samlade under vår kungligt snokprydda fana. Tillsammans med ett digert antal busslaster med supportrar från Norrköping hoppas vi att göra ett snyggt och storslaget intryck.
Vi samlas alltså på O'Learys i Gamla stan. Från klockan 15.00 och en dryg timme framåt snackar vi om matchen och förbereder stordåd.
Biljetter till nyss nämnda läktare bör köpas i förväg på Ticnet. Det går också bra att köpa biljetter på IFK Norrköpings kansli, om man nu skulle ha vägarna förbi Norrköping i dessa semestertider.
Det är vi som är Norrköping – i Stockholm!
Kajs bästa IFK-minne
Seriefinal i Allsvenskan säsongen 1955/56. I den sista omgången möter IFK Norrköping Malmö FF, den tidens ärkefiende. Det var IFK och MFF som var ledande i svensk fotboll. IFK var tvungna att vinna matchen på Parken för att ta hem seriesegern. Vid oavgjort skulle MFF triumfera.
Vi hade släktbesök från Amerika, så jag gick till Idrottsparken ganska sent. När jag kom var insläppet stängt. Det var fullt. Detta trots att man placerat ut en mängd bänkar på löparbanorna. Detta var på den tiden då supportrarna inte hade en tanke på att springa in på planen för att jubla eller bråka. En tid då motståndarlagets mål och fina prestationer applåderades. Man jublade inte, men man applåderade.
Det blev att stanna utanför och vänta. Det var så mycket folk att i början av matchen, eller möjligtvis strax innan avspark, så rasade läktaren vid ”Klockan”. Den kallades så, ”Klockan”, träläktaren åt norr där matchklockan fanns.
Ingen skadades allvarligt. Det var över 32 000 åskådare, ett rekord som väl aldrig kommer att slås. På något sätt stadgades läktaren upp så att alla kunde se förutom vi, vi som stod utanför – jag var inte direkt ensam.
Det var olidligt spännande även om jag inte såg något. I pausen kom farsan. Han hade känt sig tvungen att stanna med Amerikasläkten tills andra halvlek skulle börja. Farsan hade biljett till A-läktaren, det hade han alltid. A-läktaren var en mindre läktare i mitten av den västra sidan av planen högt upp. A-läktaren hade tak. Den omgavs av B-läktaren på båda sidor och nedanför. B-läktaren hade inte tak. Hela den sidan revs då den s.k. VM-läktaren byggdes till VM 1958.
Från 1949 och framåt tog farsan med mig på matcherna. Jag satt i hans knä. Några år senare, då jag blivit ”stor”, satt jag i trappan mellan bänkarna. Det var alltid samma vakt och det var självklart att jag fick gå in gratis.
Nu var ju detta några år tidigare. Jag hade blivit ännu större och gick på matcherna med mina kompisar, och som tur var så var det fortfarande samma vakt som självklart släppte in mig. Jag tog plats i trappan mellan bänkarna. Jag fick se andra halvlek!
Det stod 1-1. IFK fick en hörna. Torbjörn Jonsson, landslagsspelaren sedermera Spanien- och Italienproffset och guldbollsvinnaren, missade sin nick. Men just bakom lyckades Putte Källgren hårt trängd nicka in bollen med BAKHUVUDET. 2-1! Resultatet stod sig matchen ut och IFK blev svenska mästare.
Henry ”Putte” Källgren blev min hjälte. Han är ju fortfarande den IFK:are som gjort flest allsvenska mål. Putte var med i VM-truppen 1958, spelade en match, alltså silvermedaljör. Det var ju fler IFK:are med. Sven Axbom som tyvärr gjorde sitt livs sämsta match i VM-finalen. Åke ”Bajdoff” Johansson och Olle Håkansson, högerhalven (defensiv mittfältare kallas det nu) med det fantastiska vollyskottet.
På den tiden spelades de ”vanliga” landskamperna utan de få svenska proffs som fanns, men till VM togs de hem, så varken Bajdoff eller Olle fick speltid. De f.d. IFK-spelarna, numera proffsen, Bengt ”Julle” Gustavsson och Nisse Liedholm fick desto mer speltid.
Av: Kaj Granander
Vi hade släktbesök från Amerika, så jag gick till Idrottsparken ganska sent. När jag kom var insläppet stängt. Det var fullt. Detta trots att man placerat ut en mängd bänkar på löparbanorna. Detta var på den tiden då supportrarna inte hade en tanke på att springa in på planen för att jubla eller bråka. En tid då motståndarlagets mål och fina prestationer applåderades. Man jublade inte, men man applåderade.
Det blev att stanna utanför och vänta. Det var så mycket folk att i början av matchen, eller möjligtvis strax innan avspark, så rasade läktaren vid ”Klockan”. Den kallades så, ”Klockan”, träläktaren åt norr där matchklockan fanns.
Ingen skadades allvarligt. Det var över 32 000 åskådare, ett rekord som väl aldrig kommer att slås. På något sätt stadgades läktaren upp så att alla kunde se förutom vi, vi som stod utanför – jag var inte direkt ensam.
Det var olidligt spännande även om jag inte såg något. I pausen kom farsan. Han hade känt sig tvungen att stanna med Amerikasläkten tills andra halvlek skulle börja. Farsan hade biljett till A-läktaren, det hade han alltid. A-läktaren var en mindre läktare i mitten av den västra sidan av planen högt upp. A-läktaren hade tak. Den omgavs av B-läktaren på båda sidor och nedanför. B-läktaren hade inte tak. Hela den sidan revs då den s.k. VM-läktaren byggdes till VM 1958.
Från 1949 och framåt tog farsan med mig på matcherna. Jag satt i hans knä. Några år senare, då jag blivit ”stor”, satt jag i trappan mellan bänkarna. Det var alltid samma vakt och det var självklart att jag fick gå in gratis.
Nu var ju detta några år tidigare. Jag hade blivit ännu större och gick på matcherna med mina kompisar, och som tur var så var det fortfarande samma vakt som självklart släppte in mig. Jag tog plats i trappan mellan bänkarna. Jag fick se andra halvlek!
Det stod 1-1. IFK fick en hörna. Torbjörn Jonsson, landslagsspelaren sedermera Spanien- och Italienproffset och guldbollsvinnaren, missade sin nick. Men just bakom lyckades Putte Källgren hårt trängd nicka in bollen med BAKHUVUDET. 2-1! Resultatet stod sig matchen ut och IFK blev svenska mästare.
Henry ”Putte” Källgren blev min hjälte. Han är ju fortfarande den IFK:are som gjort flest allsvenska mål. Putte var med i VM-truppen 1958, spelade en match, alltså silvermedaljör. Det var ju fler IFK:are med. Sven Axbom som tyvärr gjorde sitt livs sämsta match i VM-finalen. Åke ”Bajdoff” Johansson och Olle Håkansson, högerhalven (defensiv mittfältare kallas det nu) med det fantastiska vollyskottet.
På den tiden spelades de ”vanliga” landskamperna utan de få svenska proffs som fanns, men till VM togs de hem, så varken Bajdoff eller Olle fick speltid. De f.d. IFK-spelarna, numera proffsen, Bengt ”Julle” Gustavsson och Nisse Liedholm fick desto mer speltid.
Av: Kaj Granander
Exilsnokarna minns
Är ett lag aldrig bättre än sin senaste match? Eller var det bättre förr? Om det råder det delade meningar. Men hursomhelst etsar sig vissa minnen fast. Under den här rubriken hoppas vi få se många rapporter från minnenas arkiv.
Själv minns jag mer än gärna Telos succé på Stadion år 2011. Med två mål var han bäst på plan. Telo var Telo 2 och vår klack önskade hemmalaget en glad påsk ... Men det här ska inte handla om mina minnen av IFK. Min minnesförmåga står sig ganska så slätt.
Det finns nämligen många som minns både längre och mer. En av dem är exilsnoken Kaj Granander.
Och Kaj har en uppmaning till alla oss stockholmare med ett vitblått hjärta. Han vill, helt enkelt, uppmana alla oss att delta här på hemsidan med minnen. Känn dig utmanad!
Förslagen från Kaj är två: det bästa IFK-minnet eller ”drömlaget”. Det senare förslaget kommer från vår klubbmästare Göran som har tänkt till. Förutsättningarna är följande: Laget ska vara spelare som ”drömlagslagledaren” sett i aktion. Spelarnas medverkan ska motiveras med kommentarer. Det är själva upplägget. Vi hoppas att Göran föregår med gott exempel snart. Jag är säker på att han har ett kanongäng.
När det gäller bästa IFK-minnet är Kaj först ut. Hans minne finns snart att läsa här på sidan. Kaj ska också bjuda på ett annat, mer nördigt, inlägg framöver. Den som har ett minne, ett drömlag eller någon annan idé får väldigt gärna mejla mig på rickard(at)exilsnokarna.se.
Så tänk på minnena som gärna dyker upp när IFK diskuteras. Tänk på förr. Tänk på nyss. Tänk på en mix av förr och nyss. För oavsett tidpunkt är det alltid IFK vi minns.
Heja Snoka!
Det finns nämligen många som minns både längre och mer. En av dem är exilsnoken Kaj Granander.
Och Kaj har en uppmaning till alla oss stockholmare med ett vitblått hjärta. Han vill, helt enkelt, uppmana alla oss att delta här på hemsidan med minnen. Känn dig utmanad!
Förslagen från Kaj är två: det bästa IFK-minnet eller ”drömlaget”. Det senare förslaget kommer från vår klubbmästare Göran som har tänkt till. Förutsättningarna är följande: Laget ska vara spelare som ”drömlagslagledaren” sett i aktion. Spelarnas medverkan ska motiveras med kommentarer. Det är själva upplägget. Vi hoppas att Göran föregår med gott exempel snart. Jag är säker på att han har ett kanongäng.
När det gäller bästa IFK-minnet är Kaj först ut. Hans minne finns snart att läsa här på sidan. Kaj ska också bjuda på ett annat, mer nördigt, inlägg framöver. Den som har ett minne, ett drömlag eller någon annan idé får väldigt gärna mejla mig på rickard(at)exilsnokarna.se.
Så tänk på minnena som gärna dyker upp när IFK diskuteras. Tänk på förr. Tänk på nyss. Tänk på en mix av förr och nyss. För oavsett tidpunkt är det alltid IFK vi minns.
Heja Snoka!
Inför Syrianska
"Möt våren i Södertälje", sjöng en vissångare på 1940-talet. En annan anledning att åka till Södertälje är att stödja vårt lag i matchen mot Syrianska FC, förstås.
Innan måndagens match kommer vi inte att ordna någon gemensam samling eller resa. Vi exilsnokar som planerar att se matchen på plats träffas helt enkelt på bortaläktaren på Södertälje fotbollsarena.
Det finns också, som alltid, möjlighet att se matchen på O'Learys i Gamla Stan, om man saknar möjlighet att ta sig till Södertälje. Vi ses!
Heja Snoka!
Förra årets seger i Södertälje |
Det finns också, som alltid, möjlighet att se matchen på O'Learys i Gamla Stan, om man saknar möjlighet att ta sig till Södertälje. Vi ses!
Heja Snoka!
Exilsnokarna på Instagram!
Förutom Facebook och Twitter finns vi nu på Instagram!
På Instagram lägger vi upp bilder från våra samlingar och matcher. I samband med BP-matchen tog vi exempelvis några bilder från uppladdningen i Vällingby och promenaden till Grimsta.
Precis som på Twitter, Facebook och i verkligheten heter vi Exilsnokarna. Surfa in på Instagram och följ oss!
Heja Snoka!
På Instagram lägger vi upp bilder från våra samlingar och matcher. I samband med BP-matchen tog vi exempelvis några bilder från uppladdningen i Vällingby och promenaden till Grimsta.
Precis som på Twitter, Facebook och i verkligheten heter vi Exilsnokarna. Surfa in på Instagram och följ oss!
Heja Snoka!
Grötrim från Vällingby
Någonstans måste man börja, varför inte låta musiken slå an en ton i en införrapport?
Svart och rött är våran färg,
kämpa hårt mot Sundbyberg
Ovanstående versrad hittade jag på en hemsida tillhörande ett av IF Brommapojkarnas pojklag. I övrigt heter det att BP ska spela strumpan av Sumpan. Det är grötrimmad diktkonst av klassiskt fotbollssnitt.
Brommapojkarna är klubben i Västerort, det kommunområde som kan beskrivas med tunnelbanans stationer på den gröna linjen i nordvästlig riktning och de stationer som är längst norrut på de blåa linjerna. Sumpan (formellt känt som Sundbyberg) är angränsande till de västra närförorterna, precis som Solna. Däri ligger rivaliteten i ramsan.
Sett till de allsvenska sympatierna är orterna Sundbyberg och Solna starka AIK-fästen – precis som Kista och stora delar av Västerort, även om BP har en ganska tydlig hemvist i trakterna kring Bromma och Vällingby. En bit öster om Solna, på Djursholm, Östermalm och Lidingö, är det istället Djurgården-dominans.
Att etablera sig som ett stort publiklag i Stockholm är säkerligen svårare än att göra det sportsligt. Men storhet kan mätas på olika sätt. Om vi räknar antal spelare istället för fans blir resultatet något helt annat. Då blir Brommapojkarna inte bara störst i Stockholm, utan faktiskt störst i Europa. Klubben har 4 000 spelare, en otrolig siffra som får sin förklaring av att klubben har 265 ungdomslag.
Och det förklarar i sin tur varför jag bara hittar grötrimmade ramsor när jag försöker att hitta i Brommapojkarnas musikaliska geografi. Eller bara och bara, jag hittar också den låt som laget använder vid inmarsch. Så här låter ett par rader:
Sveriges bästa gäng,
ge oss tre poäng
Kämpa allihopa,
för vi är störst i Europa!
Utan vetskapen om Brommapojkarnas storhet är det lätt att skratta åt detta alster. Låten, som går under namnet "Vi är BP!", är en Mora Träsk-doftande technodänga som för tankarna till både Sean Banan och pudelrock à la The Darkness, trots att melodin är ”Ja, må hon leva!”. Och som lök på laxen avslutas låten med nationalsången. Den som inte tror mig får lyssna själv. Gör det inte för många gånger bara.
Vi är BP-fans som alla rockar fett på Grimsta!
Brommapojkarna är ett ungt gäng på många sätt. Supporterföreningen Bromma support bildades så sent som i februari förra året. Och även A-laget är ungt; de allra flesta av spelarna är födda på 90-talet. Den äldsta spelaren är faktiskt bekantingen i laget, målvakten Niklas Westberg, 34 år fyllda.
Inledningsvis har det väl inte börjat helt perfekt för gamle Bästberg. Brommapojkarna har släppt in fyra mål på två matcher, först två på Grimsta IP mot nykomlingskollegan Östers IF och sedan lika många mot IFK Göteborg borta. Lagets två mål hittills har gjorts av Örebro-förvärvet Andreas Haddad och av lagkaptenen Pontus Segerström, båda mot Öster.
Enligt rapporterna var premiären på Grimsta en jämn historia. Kanske berodde det på Östers erfarenhet av att spela på konstgräs mot lag från just norra Stockholm, eftersom de slog IK Frej Täby i cupen. Av matchbilderna att döma var det i alla fall många snabba och olyckliga studsar för BP i premiären. Och tyvärr, för deras del, möter de ju på fredag ett lag som är ännu mer vant att spela på snabbstudsande konstgräs.
Hopp, hopp, hoppa för BP!
Brommapojkarna, som oftast har tippats sist av experterna, får nog ett svårt år i allsvenskan, igen. Men alla är vi barn i början.
Heja Snoka!
Svart och rött är våran färg,
kämpa hårt mot Sundbyberg
Ovanstående versrad hittade jag på en hemsida tillhörande ett av IF Brommapojkarnas pojklag. I övrigt heter det att BP ska spela strumpan av Sumpan. Det är grötrimmad diktkonst av klassiskt fotbollssnitt.
Brommapojkarna är klubben i Västerort, det kommunområde som kan beskrivas med tunnelbanans stationer på den gröna linjen i nordvästlig riktning och de stationer som är längst norrut på de blåa linjerna. Sumpan (formellt känt som Sundbyberg) är angränsande till de västra närförorterna, precis som Solna. Däri ligger rivaliteten i ramsan.
Sett till de allsvenska sympatierna är orterna Sundbyberg och Solna starka AIK-fästen – precis som Kista och stora delar av Västerort, även om BP har en ganska tydlig hemvist i trakterna kring Bromma och Vällingby. En bit öster om Solna, på Djursholm, Östermalm och Lidingö, är det istället Djurgården-dominans.
Att etablera sig som ett stort publiklag i Stockholm är säkerligen svårare än att göra det sportsligt. Men storhet kan mätas på olika sätt. Om vi räknar antal spelare istället för fans blir resultatet något helt annat. Då blir Brommapojkarna inte bara störst i Stockholm, utan faktiskt störst i Europa. Klubben har 4 000 spelare, en otrolig siffra som får sin förklaring av att klubben har 265 ungdomslag.
Kommunskylten i Vällingby |
Sveriges bästa gäng,
ge oss tre poäng
Kämpa allihopa,
för vi är störst i Europa!
Utan vetskapen om Brommapojkarnas storhet är det lätt att skratta åt detta alster. Låten, som går under namnet "Vi är BP!", är en Mora Träsk-doftande technodänga som för tankarna till både Sean Banan och pudelrock à la The Darkness, trots att melodin är ”Ja, må hon leva!”. Och som lök på laxen avslutas låten med nationalsången. Den som inte tror mig får lyssna själv. Gör det inte för många gånger bara.
Vi är BP-fans som alla rockar fett på Grimsta!
Brommapojkarna är ett ungt gäng på många sätt. Supporterföreningen Bromma support bildades så sent som i februari förra året. Och även A-laget är ungt; de allra flesta av spelarna är födda på 90-talet. Den äldsta spelaren är faktiskt bekantingen i laget, målvakten Niklas Westberg, 34 år fyllda.
BP hälsar oss välkomna |
Enligt rapporterna var premiären på Grimsta en jämn historia. Kanske berodde det på Östers erfarenhet av att spela på konstgräs mot lag från just norra Stockholm, eftersom de slog IK Frej Täby i cupen. Av matchbilderna att döma var det i alla fall många snabba och olyckliga studsar för BP i premiären. Och tyvärr, för deras del, möter de ju på fredag ett lag som är ännu mer vant att spela på snabbstudsande konstgräs.
Hopp, hopp, hoppa för BP!
Brommapojkarna, som oftast har tippats sist av experterna, får nog ett svårt år i allsvenskan, igen. Men alla är vi barn i början.
Heja Snoka!
Samling: BP–IFK
O'Learys Vällingby |
Innan matchen planerar vi att ladda upp på O'Learys i Vällingby, för att sedan promenera tillsammans till Grimsta IP, enligt följande tidsplan:
Kl. 17.30: Samling
Kl. 18.15: Promenad till Grimsta IP
Kl. 19.00: MATCH!
Låter detta intressant?
Mer information finns på länken. Heja Snoka!
[Uppdatering: Det är inte längre möjligt att anmäla sig till denna samling.]
Vision 13-13
Allsvenskan närmar sig. Många tippar, gissar och tror. Men hur mycket vågar man hoppas på?
Livet i exil får mig ibland att tänka på andra fans. Hur förhåller de sig till förhoppningarna? Spår Gefle i kaffesump? Har Malmö kontrollerat om himlen är himmelsblå? Tror Halmstad på gyllene tider? Själv har jag talat med en exilsnok som har en vision. Han kallar den för "vision 13-13".
■ ■ ■
Hej, Hasse! Vad är denna vision 13-13? Är det en uppenbarelse eller ett realistiskt mål? Vill du beskriva?
– Det är rätt och slätt ett önsketänkande om ett trettonde SM-guld 2013 som grundar sig i den fullständiga hybris som fjolårets återupprättelse efter ett decennium av ångest och motgångar fört med sig. Förnedringen av Bodens Bandyklubb och Friska Viljor, balanserandet på randen av en katastrof 2009 som endast vår favoritlastbilschaffis på Island kunde reda ut, allt detta är nu höljt i dunkel och har förmodligen aldrig ens hänt, eller? Låt oss för en stund totalt, oreserverat och osvenskt bejaka all ackumulerad överskattning av vårt hjärtas lag. Tro mig, Janne Andersson kommer inte för den skull kasta jantelagsoket överbord, och journalistkåren kommer inte pressa laget med nya orimliga segerförväntningar.
Så vad talar för att 2013 blir året då IFK Norrköping tar sitt trettonde SM-guld?
– Enkelt! Ren och skär matematik! Om vi plottar IFK:s placering de senaste fyra säsongerna, 27:e, 18:e, 13:e respektive 5:e, så får vi en trendlinje som lutar mot en placering 2013 som till och med är högre än första plats!
Hasse visar upp en statistisk figur. Jag imponeras över empirin och slutsatsen. Högre än första plats! Otroligt! Kan det stämma? Jo, Hasse verkar ha räknat rätt. Lätt chockad undrar jag om inte talet 13 är ett oturstal. Och 13-13 känns dubbelt upp, menar jag.
Ordet triskaidekafobi dök upp i mitt huvud. Kan IFK drabbas av triskaidekafobi, alltså en skräck för siffran 13? Hasse verkade ta frågan med ro.
– Även om vi en längre tid stagnerat på tolv guld så är trots allt risken för triskaidekafobi klart överskattad. NASA:s Apolloprogram kanske, men vårt lag står för starkt för att skälva av vidskepligheter.
Jag tänker att allt låter så självklart. Men jag har svårt att släppa numerologins oräkneliga katakomber. Supporterskap har alltid ett visst mått av vidskeplighet. Jag försöker förgäves att hitta ett motargument. Jag undrar hur stor risken är för att vi istället hamnar på trettonde plats.
– Det finns en obehaglig koppling för några lag som på senare tid hamnat på trettonde plats eller sämre efter ett år med en femteplacering. Sannolikheten att dagens lagmoralstarka IFK ska drabbas av detta bör rimligtvis vara låg – i varje fall inte högre än 13 %.
Det verkar rimligt! Onekligen har vi ett starkt lag. Men så var det där med 13 igen. Det var ju vision 13-13, liksom. Det slår mig att nummer 13 är Nikola Tkalcic. Kommer han att ha en avgörande roll?
– Det kan vi verkligen hoppas! Visionen får åtminstone innefatta att spelare 13 blir fullt rehabiliterad 2013 och återigen ett kraftfullt tillskott i laget.
En ren supporterfråga, avslutningsvis: När vi tagit vårt trettonde SM-guld måste vi skriva om en känd ramsa. Är det värt det?
– Mycket bra fråga! "Tolv SM-guld har Peking"-ramsan är förmodligen landets bästa fotbollsramsa och att byta tolv mot tretton rakt av blir inte helt lyckat. Men det fina med vision 13-13 är att det fortfarande finns tid att tillsätta en arbetsgrupp som kan fokusera på uppgiften. De har fram till oktober på sig att komma fram med en uppdaterad ramsa som kanske till och med kan vara framtidssäker, dvs fjorton, femton etc.
Sedan tackade jag för intervjun. Skrockfullheten är som bortblåst. Framtiden ser ljus ut. Det är Snokas år i år! Men vänta lite ... Snoken är en orm. Och Snoka är Peking. Ormen och Peking! Enligt det kinesiska horoskopet är det faktiskt ormens år i år!
Äsch, jag tror på Hasses vision.
■ ■ ■
Hej, Hasse! Vad är denna vision 13-13? Är det en uppenbarelse eller ett realistiskt mål? Vill du beskriva?
– Det är rätt och slätt ett önsketänkande om ett trettonde SM-guld 2013 som grundar sig i den fullständiga hybris som fjolårets återupprättelse efter ett decennium av ångest och motgångar fört med sig. Förnedringen av Bodens Bandyklubb och Friska Viljor, balanserandet på randen av en katastrof 2009 som endast vår favoritlastbilschaffis på Island kunde reda ut, allt detta är nu höljt i dunkel och har förmodligen aldrig ens hänt, eller? Låt oss för en stund totalt, oreserverat och osvenskt bejaka all ackumulerad överskattning av vårt hjärtas lag. Tro mig, Janne Andersson kommer inte för den skull kasta jantelagsoket överbord, och journalistkåren kommer inte pressa laget med nya orimliga segerförväntningar.
– Enkelt! Ren och skär matematik! Om vi plottar IFK:s placering de senaste fyra säsongerna, 27:e, 18:e, 13:e respektive 5:e, så får vi en trendlinje som lutar mot en placering 2013 som till och med är högre än första plats!
Hasse visar upp en statistisk figur. Jag imponeras över empirin och slutsatsen. Högre än första plats! Otroligt! Kan det stämma? Jo, Hasse verkar ha räknat rätt. Lätt chockad undrar jag om inte talet 13 är ett oturstal. Och 13-13 känns dubbelt upp, menar jag.
Ordet triskaidekafobi dök upp i mitt huvud. Kan IFK drabbas av triskaidekafobi, alltså en skräck för siffran 13? Hasse verkade ta frågan med ro.
– Även om vi en längre tid stagnerat på tolv guld så är trots allt risken för triskaidekafobi klart överskattad. NASA:s Apolloprogram kanske, men vårt lag står för starkt för att skälva av vidskepligheter.
Jag tänker att allt låter så självklart. Men jag har svårt att släppa numerologins oräkneliga katakomber. Supporterskap har alltid ett visst mått av vidskeplighet. Jag försöker förgäves att hitta ett motargument. Jag undrar hur stor risken är för att vi istället hamnar på trettonde plats.
– Det finns en obehaglig koppling för några lag som på senare tid hamnat på trettonde plats eller sämre efter ett år med en femteplacering. Sannolikheten att dagens lagmoralstarka IFK ska drabbas av detta bör rimligtvis vara låg – i varje fall inte högre än 13 %.
Det verkar rimligt! Onekligen har vi ett starkt lag. Men så var det där med 13 igen. Det var ju vision 13-13, liksom. Det slår mig att nummer 13 är Nikola Tkalcic. Kommer han att ha en avgörande roll?
– Det kan vi verkligen hoppas! Visionen får åtminstone innefatta att spelare 13 blir fullt rehabiliterad 2013 och återigen ett kraftfullt tillskott i laget.
En ren supporterfråga, avslutningsvis: När vi tagit vårt trettonde SM-guld måste vi skriva om en känd ramsa. Är det värt det?
– Mycket bra fråga! "Tolv SM-guld har Peking"-ramsan är förmodligen landets bästa fotbollsramsa och att byta tolv mot tretton rakt av blir inte helt lyckat. Men det fina med vision 13-13 är att det fortfarande finns tid att tillsätta en arbetsgrupp som kan fokusera på uppgiften. De har fram till oktober på sig att komma fram med en uppdaterad ramsa som kanske till och med kan vara framtidssäker, dvs fjorton, femton etc.
Sedan tackade jag för intervjun. Skrockfullheten är som bortblåst. Framtiden ser ljus ut. Det är Snokas år i år! Men vänta lite ... Snoken är en orm. Och Snoka är Peking. Ormen och Peking! Enligt det kinesiska horoskopet är det faktiskt ormens år i år!
Äsch, jag tror på Hasses vision.
Exilsnokarna 2013!
Att vara medlem i Exilsnokarna har sina fördelar. En av dessa är den förmånliga rabatten på vår samlingsplats, O'Learys i Gamla stan. Ett medlemskort i handen ger 15 % rabatt på all mat och dryck! Vi hoppas att denna rabatt ska göra att fler kan ansluta till de tillfällen då vi ses för att heja på vårt vitblåa lag.
För att besöka våra sammankomster kommer det inte att krävas medlemskap i föreningen Exilsnokarna. Syftet med Exilsnokarna är att främja, stödja och underlätta supporterskap för oss i Stockholm med omnejd som håller på världens bästa fotbollsklubb. "Det är vi som är Norrköping – i Stockholm!", som vi säger.
Medlem kan man bli på två sätt. För bankgiro klickar man på "Bli medlem" här ovanför. En annan möjlighet är att besöka något av de tillfällen då vi samlas. Heja Snoka! Vi ses!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)