Årets resa till Norrköping!

Årets resa för Exilsnokarna till Norrköping blir söndagen den 20 september! Missa inte denna årliga tradition om du är bofast i Stockholm. Vi kan utlova några saker:

Framför AIK-bussen förra året!

1. Bussresor kan ibland vara lite långtråkiga. Den här kommer definitivt inte bli det! Under cirka två timmars resa kan vi utlova en mycket god stämning tillsammans med väldigt trevliga människor. Åldern kommer nog ligga från äldre tonåren upp till plus 70 år. Hur kan vi då lova detta? Jo, för alla som sitter på bussresan ner håller på VÄRLDENS BÄSTA FOTBOLLSLAG, IFK NORRKÖPING!  Peking, Snoka, De Vita och Blå. Kärt barn har många namn!

Apropå barn, så träffas en del av oss väldigt regelbundet och ser matcherna tillsammans på O'Learys i Gamla stan. Utan överdrift kan sägas att vi blivit som en stor familj. Du är välkommen att vara en del av den för en dag, om det är första gången. Då kommer du säkert tillbaka till vår gemenskap!

Heja Snoka!

2. Matchbiljett ingår i priset då vi ska se GIF Sundsvall tillsammans, avspark kl 17.30. Många härliga duster har utkämpats mot detta lag. Både i Allsvenskan och Superettan. Den sistnämnda serien kommer vi nog inte uppleva igen i mannaminne. En seger kan vi inte lova, även om chansen är stor. Däremot kan vi lova att chansen är stor att vi kommer få se två spelare vi känner väl igen från förr. Nämligen Lars ”Krogen” Gerson, spelaren som skänkte sitt tröjnummer 12 till oss Fanz och supportrar. Dessutom Shpetim Hasani, mannen på topp som förutom fotbollsspelare är en otroligt bildad person som talar många språk. Vem kommer inte ihåg hans mål borta mot Helsingborg som var kusligt likt Henkes nickmål i landslaget!

3. Vi kan också utlova en uppladdning innan matchen som för många kommer sakna motstycke. Vi kommer vara i Promenadernas Stad några timmar innan match för att hinna med detta. Där kommer vi tas emot av Tim Adolfsson, SLO och en av grundarna till Peking Fanz. Vi kommer vandra under vår stolta exilsnoksfana till Skandiateatern, där Tim kommer visa oss något unikt. Sen bär det iväg till restaurang Harrys där vi laddar innan matchen tillsammans med supportergruppen Shine. Där kommer vi träffa fett sköna människor, där det bara finns kärlek och inget hat. Levande musik brukar finnas där – och dessutom får vi exilsnoksmedlemmar en exklusiv rabatt!

4. Vi kan också lova en hemresa direkt efter matchen. Stämningen kommer säkert vara hög, även om något mer dämpad, då en del av oss äldre säkert är lite trötta vid det här laget.

Exilsnok-gate!

Ta nu chansen och boka denna resa innan bussen blir full! Priset är 300 kronor för hela paketet. Du bokar enklast och snabbast med Swish till ordförande Rickard på 0703328051. Uppge din mejladress för bekräftelse. Alternativ bokning är till kassör Fredrik på bankgironummer 5379-1802. Mejla då oss när du gjort din inbetalning.

Vår buss avgår från gate 10 på Cityterminalen kl. 12.30. Det är vi som är Norrköping – i Stockholm!

Av: Göran Modeen

Lugnet i guldjakten

Från 1–0 till 1–2. Nu är den där guldstriden på väg att glida ur händerna på IFK Norrköping. Och vi var nog många på Oleary's som tänkte att nu blir det precis som det alltid blir – eller som det alltför ofta brukar bli när det gäller IFK Norrköping. Men där och då hände något. Där och då skedde kanske den där vändning som kommer vara guld värd i slutändan. Var kommer denna tro ifrån? 

Ett fullsatt O'Learys i Gamla stan

IFK Norrköping har enligt riksmedia varit en överraskning så långt in på säsongen. Enligt många experter har det också låtit som att mycket handlat om tur, men det kan inte handla om tur om man ligger där man ligger efter så pass många omgångar. Att Djurgården fortfarande, helt otroligt, räknas i guldstriden är för mig helt ofattbart, men det är inte där jag vill lägga mitt fokus denna gång, utan jag vill lägga mitt fokus på något som stavas disciplin. Nu har vi fått se det gång på gång, i match efter match. I år är det ett helt nytt IFK som vi fått se.

1–0 kändes säkert mot Helsingborg. 1–1 kändes som en missräkning och 1–2 kändes bara väldigt onödigt. När så 2–2 kom infann sig en lättnad. Samtidigt ville man ha mer. Och så, i den 94:e minuten, händer det; laget har lyckats vända på matchen. Stämningen i källaren på O'Learys var helt magisk. Har nog aldrig varit med om något liknande – vilket tryck! Och allt grundlades i att laget på planen höll sig disciplinerade och litade på att det kommer dyka upp chanser och att matchen inte är över förrän domaren blåst i pipan.

Och visst var vi nog många som trodde att allt det här som vi går igenom just nu skulle vända när laget åkte ner till Falkenberg, laget vid havet. En match som är svårspelad, och i första halvlek var IFK också bleka, men ändå var det 0–0 på resultattavlan. Ännu en gång påpekade Janne i halvtid att de skulle behålla lugnet i sitt spel.

Det var ett lugn som vi aldrig fått se tidigare och en disciplin som man inte är van vid att se IFK Norrköping visa upp. Och så kom målet. Nyman är iskall när han placerar in 0–1. Återigen en lättnad. Ännu en gång visar laget upp en moral som inte funnits där tidigare och det är först nu som också riksmedia börjar ta laget på allvar. Hur man nu inte kunnat göra det tidigare, men egentligen vad spelar det för roll? Inget alls.

Så länge IFK Norrköping, förlåt Peking, spelar med det lugnet som de har i laget just nu kommer de sätta press på de andra topplagen. Och att vi var serieledare fram till idag gör ju inte saken sämre... Vi är där för att stanna, och tänk – om man får drömma lite – om det slutar med ett SM-guld i år! Nej, nu ska vi lyssna på Janne och hålla oss lugna.

Måste bara tillägga att det är underbart att se den fullsatta källaren i Gamla Stan. För det är vi som är Norrköping – i Stockholm!

Av: Marcus  Åberg

Svenska cupen i stan!

Imorgon är det match mot Akropolis IF!

Det vit- och blåfärgade laget som är hemmahörande i Kista spelar till vardags i Division 1 Norra. Laget är hittills obesegrade på hemmaplan och ligger tvåa – på kvalplats – i tabellen.

Matchen spelas på Spånga IP, kl. 19.00. För den som vill anordnar vi en samling vid Ringen ("Spottkoppen") på centralen kl. 18.00.

Oavsett ses på läktaren under vår flagga! Kom och heja Snoka!

Samling inför Bajen!

På måndag är det dags för sommarens match för oss exilare! För första gången sedan 2008 möter vi de grönvita i en allsvensk drabbning på Telo 2 – arenan som vi är obesegrade på i seriesammanhang!

För de som har tid och lust har vi samling på O'Learys Gamla stan, Järntorgsgatan 5, från kl. 17.30 på matchdagen. Det här är en match som kan bli klassisk. Fullt möjligt att en viss Imad Khalili gör hemmadebut för Bajen.

Kommer ni ihåg vad som hände i den första allsvenska på den arenan? Dagen innan hade Hammarby match mot ÖIS, en match som slutade 0–0. Dagen efter vann Peking mot Djurgården inför nästan 28000 åskådare, och Imad gjorde första målet på arenan.

Jag tippar att historien kan upprepas. IFK vinner med samma siffror som då, dvs. 2–1 och Khalili gör Bajens mål. Det är också ett ledningsmål och hela arenan exploderar. Men i andra halvlek vänder IFK matchen efter mål på ett rungande skott av Telo. Den inbytte Kamara avgör efter att ha blivit inbytt i den 80:e minuten. Kom ihåg var du läste det här först ...

Roligt om just du kommer till Gamla stan!

Av: Göran Modeen

Kärt lag har många namn

Det går bra nu. Det går riktigt bra nu. Och det syns inte minst på alla blickar som riktas bakåt. När gick det nu så här bra senast? Har vi koll? Åren flyttas bakåt för var dag som går. Det handlar således om att minnas.

Åke "Bajdoff" Johansson

Och vissa är bättre på det historiska än andra. Själv är jag mycket imponerad över personer som har förmågan att hålla koll på mängder av namn och resultat. De går under namnet kalenderbitare, ett epitet från en annan tid. Och just epitet intresserar mig särskilt.

Låt oss backa bandet – som det hette förr – men bara göra det en liten bit, till det förra årtusendets sista år. Då sjöng bandet Svenne Rubins följande:

Jag satt och tittade på sporten
när jag kom på nåt intressant
Det har hänt nånting med namnen
dom liksom klingar likadant

Bandet, som kanske är mest känt för viss låt om "påläggskalven" Bengt, sjunger i denna låt om smeknamn i sportvärlden. "Numera har dom inga smeknamn" är de första orden i refrängen tillika titeln på låten. Med en nostalgiblandad humor förklarar de att "det är nånting som har hänt" och att de som inte tror dem bör titta i ett matchprogram.

Och nog är det så. Den klart mest fascinerande kategorin av smeknamn i mitt tycke vill jag exemplifiera genom att utelämna dem i följande namnkunniga rad: Gösta Sandberg, Lennart Skoglund, Georg Ericson och Sven Johansson. Vad säger läsekretsen? Vad saknas? Det rätta svaret är förstås ortsnamn: Knivsta, Nacka, Åby och Tumba. Den sistnämnde, som för övrigt också kallades "Johan" och "Nenne", valde sedan att göra smeknamnet och uppväxtorten till sitt efternamn. Är det tänkbart idag? Getinge-Johansson och "London" Telo?

Svenne Rubins frågar sig om smeknamnen tog slut. Den frågan ligger nog inte särskilt långt ifrån svaret, om man betänker hur tiderna var förr, när smeknamnen fick sin renässans under första halvan av 1900-talet. Det var en tid då det skedde stora omflyttningar från landsbygd till städer. Att döpa idrottare efter de platser som de kommer ifrån ligger nära till hands. Lägg därtill att det vid denna tid var mycket mer vanligt med titeltilltal i andra sammanhang.

Smeknamn i allmänhet fungerar ju för övrigt som socialt kitt. De är skapade för att markera grupptillhörighet och stänga ute obehöriga. Det kan väl alla relatera till. Enligt forskaren Inger Lindstedt fanns det också "en ganska tydlig 'familjaritet'" och "vi-känsla" hos sportjournalisterna fram till andra världskriget. På så sätt spred sig smeknamnen snabbt till pressen och fansen. Dessutom var det vanligare med matchreferat förr. Nu när journalisterna fokuserar på enstaka individer och intervjuer blir färre personer omnämnda, varvid behovet av fantasifulla smeknamn minskar.

Adnan Kojic och "Florre"

Utöver allt detta tycker jag mig se en annan sak. När exempelvis Christoffer Nyman har varit särskilt lyckad skriver kvällspressen just det; de skriver inte "Totte". Det finns en påtaglig distans. Annars är ju "Totte" en smeknamnsform som fortfarande lever kvar, även om smeknamnen mycket sällan skrivs ut som ett "tillägg mellan för- och efternamn", som Svenne Rubins sjunger. Språkvetenskapligt kallas alla dessa namn, oavsett om de är smeknamn eller öknamn, för binamn.

Därifrån kan man sedan göra flera undergrupper. Den stora gruppen är hypokorismer, vilket är namn som har anknytning till urspungsnamnet, vilket "Totte" eller "Florre" är ett exempel på. En annan grupp av namn kallas för affektiva namn, dit guldbollenvinnarnamnen "Bajdoff", "Julle" och "Zamora" räknas. Dessa namn hör alltså inte till de officiella namnen, utan har en mer känslomässig laddning, tänkta att fungera internt i gruppen, som sagt. "Bajdoff" fick sitt smeknamn för att han var mindre till växten än sina kamrater. "Julle" kommer från Julita i Södermanland. Och när det gäller "Zamora" handlade det om förebilden Ricardo Zamora.

"Zamora" kastar sig efter bollen.

Språkforskningen har sällan intresserat sig för idrottshistorien, läser jag i Leif Nilssons presentation till det alltjämt pågående projektet Från Nora-Anna till Foppa. En svårighet med forskningen är att det kan vara svårutrett, kanske just för att det är så internt det här med tilltal. "Nacka" Skoglund visste exempelvis inte ens själv var hans namn kom ifrån.

Och svårforskat är det väl också med ortsnamn. Här sitter jag i Stockholm (eller "Tjockhult" om man vill, öknamnet som bandet Dag Vag har hjälpt till att sprida), och jag hoppas förstås att det går fortsatt bra för Snoka, oavsett om namnet kommer av talangsnokande eller den skräckinjagande ormen utan gift eller – kanske mindre troligt – de snokande yrken som fotbollsspelarna hade, såsom polis och tullare.

Det som är lite intressant med "Snoka" är annars att det bara är ett namn på laget. Det kan aldrig ha dubbla referenser som är fallet med både Norrköping och "Peking" som ju – självklart – kan syfta på likväl stad som lag. Det motsatta är lite knepigare, men nog har väl ingen yttrat "Surbullestan" med hänvisning till IFK Norrköping. Teorierna bakom det namnet är väl annars lika många som när det kommer till just "Snoka". Både "Snoka" och "Surbullestan" kan man fördjupa sig i på P4 Östergötland.

"Plötsligt dyker namnet Guldköping upp som ett epitet igen", skrev nyligen Pelle Blohm i en krönika. Även om han väl syftar på att det återigen börjar dofta ädelmetall vet ju vi internetsnokar att det också är namnet på vårt lags sida på SvenskaFans.com, fast det är ju en annan sak, ytterligare en referens. Tanken leder mig dock till det som inte fanns förr, men som finns nu, nämligen internet och samtidens sociala teknik.

Jag tänker närmast på Twitter, där varje användare tvingas ta sig ett unikt användarnamn som inte sällan blir mycket originella och fantasifulla. Detta verkar dock inte gälla IFK-spelarnas konton eller idrottare överhuvudtaget. I den mån de finns ligger deras alias så pass nära att det ofta inte är särskilt svårt att gissa vilka som står bakom, ta bara @telo_89 och @dWiklander. Dessa herrar, som ju för övrigt heter något mycket längre i den rent rumsliga världen, kan måhända jämföras med den namnsättning som @liinuswahlquist och @nicklasbarkroth är exempel på.

Något roligare blir det med Mitov Nilsson och Fransson som har valt hypokorismer, då de heter @davve33 respektive @allefransson. Mest originell är Alhaji Kamara som valt ett förstärkningsord i sitt @superkam17. Rent affektiva namn existerar dock inte, så vitt jag kan se i min snabba granskning. Svenne Rubins har alltså fortfarande rätt.

Fast har jag inte glömt någon nu? Hur är det med en viss tränares namn? Hur är det med "Party-Janne"? Det är sannerligen affektivt. Vågar man hoppas att han kan döpas om till "Guld-Janne snart"? Det går bra nu!

Heja Snoka!

Samling innan matchen mot Djurgården!

Tabellen säger att vi är bättre än alla lag i Stockholm! Och inte nog med det, om vi vinner mot Djurgården har vi möjlighet att nå den absoluta toppen av allsvenskan!

Det är också lite av en seriefinal eftersom just vi och Djurgården har visat bäst form fram hittills. En seger mot Djurgården skulle ju dessutom smaka exceptionellt bra för en exilsnok. Inte sant?

Och vi ordnar förstås en samling. Denna samling sker på vår samlingplats, O'Learys i Gamla stan. Från ungefär 17.00 och framåt samlar vi styrkorna. Sedan rör vi oss mot Tele2 arena med vår flagga. Kom och ladda upp!

Heja Snoka!

Någonting har hänt

Det finns många klyschor att slänga sig med när det kommer till sport. Att ha turen på sin sida, bollen är rund, allt kan hända eller det här snacket om ett psykologiskt viktigt mål. I onsdags var det just en av de sistnämnda klyschorna som gjorde att IFK Norrköping kunde ta med sig 3 poäng mot Hammarby hemma på Nya Parken.

Och vilken säsongsinledning det har varit! Frågan är när andra ska få upp ögonen för att Peking kommer vara med där uppe i år. Men egentligen, vem hade kunnat tro det efter Elfsborg och Helsingborg? Inte många.

Men i år är det som att någonting har hänt med laget. Mycket är nog också grundat i att Janne Andersson lyckats med en sak: att få in en tro på att laget har stor potential och ska våga hålla sig till den tron. Efter förlust mot Elfsborg med 0–4 på Nya Parken och borta mot Helsingborg med 3–1 var vi nog många som satt och svor för oss själva. Skulle detta bli ännu en säsong där vi får inrikta oss på att klara kontraktet, men där såg Janne något ljus? Han såg en sida hos laget som byggde en tro, en tro på att Peking ska våga ha ett eget spel i år och kunna styra matcher.

Och som de gjorde det mot Gefle! Har vi någonsin sett så bra fotboll på Nya Parken? Ja, kanske någon gång men det var flera år sedan sist. Och som laget åkte upp till Friends Arena för att spela till sig 1 poäng mot AIK eller som när de kör över Halmstad och av bara farten tar 3 poäng borta mot Häcken. Ja, det finns så mycket att glädja sig åt just nu och allt beror egentligen på en sak.

Tron finns där! Janne Andersson har fått mycket skit många gånger men han måste ändå vara en stark och klok ledare som lyckas få in en stark moral i gruppen och tron på att laget kan om de bara vill.

Visst, mot Hammarby var det inget vackert spel utan mer kamp. Men att vinna sådana matcher är man inte van vid att se Peking göra, utan ofta har det handlat om att de haft mängder med chanser för att sedan förlora med uddamålet. I år är det mest annorlunda. Som om det inte såg tillräckligt ljust ut nu så väntar något ännu ljusare bakom hörnet. Tänk er när Nicklas Bärkroth är tillbaka i truppen igen – oj, oj säger jag bara!

Och vänner hos Exilsnokarna! Den tro som Janne jobbat in i laget är exakt samma tro som vi har på laget när vi gång på gång samlas i Gamla Stan. Det gäller att se möjligheterna och hitta vägen fram till att lyckas och där handlar det otroligt mycket om att ha en tro på sig själv. För vi är Norrköping och vi ska mot nya poäng.

Av: Marcus Åberg